lördag 10 oktober 2009

Lite tankar...

Fick denna kommenar tidigare idag:

Hej! vill först säga att du verkar vara en jättehärlig tjej. Skön personlighet och grymt snygg.

Läser alex blogg också och jag undrar lite vad du tycker om att han kan leva sitt liv precis som vanligt med utgångar, spelningar osv medans du måste göra en del uppoffringar samt må sämre under din graviditet. Vet att det är ett litet känsligt ämne men skulle vara roligt att höra vad tycker allmänt om killens roll i det hela. Vad du förväntar dig mm


Mitt svar:

Vet inte om jag kan förklara det i text men jag ska försöka. Det är ju precis som du skriver, ett känsligt ämne. Det är svårt att förklara utan att det ska låta fel. Det känns verkligen som man inte får klaga när man är gravid. Men det är ju självklart inte själva graviditeten jag klagar på utan mest hur den får en att känna sig.

Jag kan ju börja med att säga att mitt liv förändrades något otroligt mycket samma sekund som jag fick reda på att jag var gravid. Hela min värld vändes upp och ner. Gud vad jag önskar att det påverkade mannen lika mycket också! Alex liv ser ju fortfarande ut precis som innan förrutom att han nu vet att han ska bli pappa snart. Jag längtar verkligen tills vårt barn kommer ut så våra liv kan bli någorlunda lika igen. Det är klart att drömmen är att han skulle hålla sig borta från krogen under min graviditet. Men han måste ju få umgås med sina vänner också. Plus att han inte alls går ut lika mycket som förrut.

Helgen har helt försvunnit för mig nu. Det finns ingen skillnad på en måndag och en lördag längre. För mig är det ju mys i soffan framför tv:n varje dag. Jag vill ju gärna också kunna unna mig nåt skoj på lördagskvällen. Just nu känner jag mig bara som nån jävla maskin som går runt här hemma och producerar ett barn. Det skulle ju vara kul att bli utbjuden på en "dejt" ibland, få klä upp mig och äta ute på nån mysig restaurang. Men jag förstår ju också att han inte vill umgås med sin gravida tjej jämt. Vi ses ju varje kväll i veckan. Självklart ska han få umgås med sina vänner också! Men om vi säger att han går ut på fredagen, då bjuder jag över några vänner hit så myser vi och kollar på Idol och sånt, sen på lördagen är han trött och lite bakis och vill slappa i soffan hela kvällen. Då har det ju helt plötsligt blivit väldigt mycket hänga i soffan för min del på en helg. Då sitter jag där med energi att vilja göra nåt skoj men inte han. Det funkade bra hela sommaren men nu börjar jag bli riktigt uttråkad!

Jag vet inte om ni förstår,vill inte att det ska låta fel och som att Alex är en dålig pojkvän. Det är han absolut inte! Men det är rätt ensamt att vara gravid om man får säga så... Det finns ingen som förstår vad jag går igenom av mina vänner eller Alex. Dom kan bara försöka förstå. Man får ju inte klaga och man ska vara glad att man är gravid osv. Men ibland vill jag att nån ska tycka lite synd om mig. Låter säkert hel knäppt för er nu men det är så det känns. Det är jäkligt tufft att ha ett heltidsjobb och vara gravid. Inte dom första 5 månaderna men nu börjar det bli jobbigt. Det känns som jag inte kan njuta av graviditeten lika mycket nu. Det är skittråkigt!

Jag vet inte hur jag ska förklara hur jag känner men det kanske är nån som är eller har varit gravid som förstår vad jag pratar om?

Det är självklart helt fantastiskt att vara gravid också. Fördelarna är ju helt klart fler än nackdelarna. Jag får ju snart min belöning :)
Jag är otroligt glad men detta inlägg handlade om det jobbiga nu.

Finns nog massor jag missat nu men vi börjar så här så får vi se om ni överhuvudtaget förstår.


Ha en mysig lördagskväll nu älsklingar!

*kram*

14 kommentarer:

Anonym sa...

Malin, du verkar så himla härlig. Och vilket ärligt inlägg, mycket uppfriskande. Jag har också undrat hur du ställer dig inför allt detta, men nu fick jag ett svar.
När en kvinna är gravid så behöver hon extra uppmärksamhet, inget att skämmas över. När man läser Alex blogg funderar man lite på hans prioriteringar bara...

Fröken Drake sa...

Malin, jag förstår till en miljard procent vad Du talar om. Allt är verkligen inte guld och gröna skogar när man är gravid. Mina sista månader sög hårt. Ont och värk i hela kroppen och hormoner som svämmade över varannan kvart. Grät väl 18 gånger per dag och blev förbannad och fick skrattattacker om vartannat. Jag hade dock turen att min bästa vän blev gravid samtidigt så vi kunde hela tiden snacka med varandra. Det underlättade som fn. Hade jag inte haft henne så hade jag nog kännt mig jävligt ensam. För det är en jäkla speciell situation. Man är ju jätte lycklig samtidigt som det är tungt och jobbigt. Men Malin, man får säga att det är jobbigt. Och man önskar att karlarna kunde va gravida i 9 månader så de kanske förstod oss lite bättre (men de skulle fan aldrig palla det :) Malin, snart ser Er lilla Hugo dagsljuset och då är de här månaderna som bort blåsta. STOR KRAM/Josefina!!!!

Josefin sa...

Hej Malin!
Jag förstår precis!!!!
Guuuud va jag känner igen mig,exakt som jag skulle skrivit själv..vore trevligt att ses och du kunde få läsa min graviddagbok..haha där finns allt..tankar osv...det suger ibland men som sagt det e sååå värt sen..men man önskar ändå att killarna kunde få lite av vad vi går igenom..vi e super-women!och borde få enorm cred innan barnet kommer,det kommer sen men vi behöver det förmodligen mer during graviditeten ...du grejar detta;)
Det har jag aldrig tvivlat på men jag förstår
tro mig ring mig jag lyssnar gärna på gravidkrämpor och annat..puss vännen!

Friday sa...

I hear you girl!!!
Men snaart får du utdelning för eländet!;)
må väl min vän!:)

Malin sa...

Tack tjejer! Vilken lättnad att ni förstår mig och att det inte bara är jag som känner såhär! Behöver väl knapast säga att jag började gråta av era kommentarer? :) All kärlek till er! Ni är så fina! *Stora kramar*

(Jossan, jag har tänkt flera ggr att höra av mig till dig för en träff... Måste styra upp en snarast!)

M sa...

Hej! Jag har inte varit gravid och jag känner inte dig, men brukar läsa din blogg då och då. Tack för ett ärligt och riktigt bra inlägg, känns som att ingen riktigt vågar skriva om de här sidorna av graviditeten, även om jag är säker på att det är såhär det är för de flesta tjejer! Känns som att alla ska ha en fasad uppe att det är så rosenskimrande att vara gravid, riktigt skönt med någon som skriver om verkligheten,känns som att du står med båda fötterna på jorden. Stor kram till dig, och lycka till med allt! :)

Anonym sa...

Ja, jag förstår att det är svår sits. Men jag tycker definitivt att killen i relationen ska ställa upp och leva sitt liv mer ihop med sin gravida tjej, på samma nivå. Detta är en ny fas i livet som båda har valt, inte bara den som bär barnet. Därför tycker jag att EN BRA och stödjande pappa VILL (inte känner sig tvungen) vara hemma med sin tjej/fru mycket mer än tidigare. Skapa andra rutiner för mys iställer för fest med sin tjej. Jag tycker att det självklart är helt rätt att umgås med vänner dock! Men inte genom att gå ut 3 ggr per månad. Detta är lite fult gentemot tjejen eftersom aktiviteten innehåller, sprit, sena nätter och bakisångest - allt som en gravid inte alls kan ta del av. Man kan umgås med riktiga vänner på andra sätt än genom att gå ut. (Men som sagt helt ok att gå ut och festa också, någon gång ibland) Det är däremot inte ok att prioritera festandet med vänner framför gravida frun! Och vara bakis de dagar man ska umgås med frugan...som sagt det är familjen som går först nu inte festandet. Jag tycker du har all rätt och lacka på Alex och ärligt Malin så är det inte "gravidhormorner" enbart som spökar. Alex gör inte alltid rätt när han väljer sina aktiviteter nu under din graviditet. Han skulle kunna vara mkt mer deltagande och förstående för dig och din vilja. Du bär på ERT barn du SKA ha och få mer uppmärksamhet och så.

Nu är ju alla olika och man bör väl tänka på att Alex lever mycket i krogbranschen etc...det livet är ju hand liv i och med DJ och allt. Så allting är ju relativt. Men det som är relevant i slutändan är att ni hittar en balans där båda mår bra? Inte bara han som det verkar nu. (Det gööör inget att det känns så malin)

BTW ni tjejer som kommenterat här inne: det ska inte vara såhär med en bra karl. EN bra man GER mycket av sin tid självmant, inte tvunget!

Anonym sa...

Väntar på en kommentar från Alex. Vore intressant.

Unni sa...

Älskade Malin, jag blev helt tårögd när jag läste inlägget. Du är en modig tjej! Vilka fina kommentarer du fått! Alex kanske bara behöver ett wake up call? Självklart ska han få gå ut ibland men det är bra att du sätter ned foten och säger att det inte är OK och att du inte mår helt bra. Och som sagt, det är kanske inte bara gravidhormoner som spökar.

Jag tycker så mycket om dig Malin. Det är tråkigt att du inte har någon kompis som går igenom samma sak just nu.

Du ÄR en härlig och rolig tjej Malin! Och din baby kommer vara härligaste babyn! :)

Anonym sa...

Kan inte annat än hålla med anonym, tycker Alex verkar vara väldigt egoistisk. En graviditet är något båda går igenom inte bara tjejen. Man kan faktiskt göra saker tillsammans som inte innehåller krogbesök och alkohol. Bjud hem vänne rpå middag, gå på bio, ha mysiga dejter på restaurang och kanske en hotellnatt ,små utflykter till tex Stockholm eller Göteborg.
Nej, Alex borde växa upp.Tycker han verkar otroligt barnslig som lever exakt som en 20-åring. Tror vi är fler ån bara tre stycken som resgerat över hans prioriteringar efter att ha läst hans blogg och sett hans beteende på krogen.

Men bit ihop och säg ifrån på skarpen, det du skriver här i bloggen är något du borde prata emd honom om.

Mvh
Stina

Malin sa...

www.alexlewerentz.com där kan ni läsa hans "svar" på det hela. Jag vill bara säga (om det var nån mer som missuppfattade min text) att jag aldrig klagat på Alex sätt att städa, laga mat osv. Det var inte alls det min text handlade om. Nån kanske fattade det?

Jag har själv valt att leva med en man som jobbar på krogen och han kommer säkert hinna fylla 60 innan han slutar med det ;) Jag tänker inte be honom sluta med det han älskar att göra. Det får han sluta med när han själv känner för det. Han går inte ut mycket alls numera men det känns ibland mer eftersom han spelar också utöver det. Det ser ju han som ett jobb medans det kan uppfattas som en festkväll för andra. Klart han vill ta vara på tiden nu innan han blir pappa. Det kunde ju inte jag göra på samma sätt. Som sagt var jag blev mamma för 6 månader sen, han blir pappa om 3 månader. Sen kommer vi kanske ikapp varandra och hamnar på samma nivå igen :)

Men det verkar som dom flesta förstod vad jag menade iaf. Eller iaf dom som varit gravida själva och jag räknar inte med att nån som inte varit det ska förstå. Det är ju tydligt att det inte funkar så.

Vad spelar det för roll egentligen? JAG vet ju vad JAG har gått igenom och från och med nu ska jag skämma bort mig själv mer än nån annan kan göra åt mig! Sen blir det all fokus på bebisen som ska skämmas bort ist! :)

Jag har iaf en helt annan syn nu mera på dom som gått igenom en graviditet och när det är dags för mina vänner tänker jag vara där och stötta varje dag!

Kram på er! <3

Anonym sa...

Tack så jättemycket för ditt svar på min fråga. Är själv inte gravid och kan som du säger inte sätta mig in i situationen.

Var iallafall jätteintressant att läsa och få en inblick om vad du går igenom just nu.

Håller med om att man är två i det hela och jag hoppas att ni finner en lösning som passar er båda den sista tiden som är kvar.

Kämpa på du är grym och kommer bli världens bästa mamma!Ditt sätt lyser igenom bloggen. Tack för det

Unni sa...

Bra svar Malin. Du vet vad du själv har valt och kommer att välja ditt liv som du vill. Och helt rätt! Skäm bort dig själv. Alla som går igenom en graviditet är superduktiga och förtjänar presenter varje dag! :)

Kram

Jennifer sa...

Jag förstår precis vad du menar...å alla dessa hormoner gör det inte lättare.